Under perioden från det andra världskrigets slut till 1970-talets början präglades världspolitiken av det kalla kriget, globala avkoloniseringsprocesser och 1960-talets radikaliseringsvågor. För svenskt vidkommande var detta också en ekonomiskt expansiv tidsepok, då många kvinnor gick från hemmafrutillvaro till förvärvsarbete. Mot denna bakgrund av starka omvälvningar i de yttre historiska sammanhangen, analyserar Helena Tolvhed i Nationen på spel den svenska veckopressens text- och bildframställningar av en internationell arena – de olympiska spelen. Vilka kroppsliga, sociala och mentala egenskaper tillskrevs de manliga och kvinnliga idrottare som här agerade som representanter för olika nationer, vilka relationer upprättades mellan dem och vilka sociala positioner och identiteter presenterades och tillgängliggjordes härmed för svenska veckopressläsare?

Med begreppen kropp och nation som analytiska nav undersöks sammansmältningen mellan nation, maskulinitet och idrott, liksom den utmaning mot rådande könsnormer som kvinnliga idrottare stod för. Här studeras en svensk självförståelse som formulerades genom samspelet mellan nation, kön, sexualitet, ungdom, klass och ”ras”/etnicitet. ”Det svenska” lokaliserades på komplexa och föränderliga sätt mellan öst och väst och anknöts till föreställningar om västerländsk civilisation och om en särskild nordisk gemenskap, men också till idéer om och enga­gemang för ”världen” och ”mänskligheten”.

Helena Tolvhed är historiker och idrottsvetare vid Malmö högskola. Nationen på spel är hennes doktorsavhandling.